Idag har vi åkt till barnens farmor och ska njuta i solen med grillat och släkt, i bilen ner var vi tvungna att veva ner rutorna för att få luft och skön blåst. Barnen och jag sjöng till Ulf Lundells "Spike". Jag hade en hund som hette Spike, vi brukade gå i tantos park....
Den slutar varje vers med "-den hunden gjorde mig alltid glad", likadant gör den låten med mig. En mening i en vers är mindre lämpad för barn men alltid kul när de sjunger nåt de inte har en aning om vad det betyder.
Vi åkte förbi Västerås, den vägen och staden vill jag ofta undvika men vi blåste igenom och gick bra. Vissa minnen gör en påmind men idag fick inte det mörka med sig mig på sin sida. Jag höll mig kvar på den leende och glada sidan, där fick du.
Nu ska jag äta gott och mysa med familjen hela helgen, ses snart
Kram
fredag 1 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vad fint du skriver. Blir alldeles rörd o gråtfärdig, fast med ett leende på läpparna! Visst är hon underbar din A, och lite min också =). Jag ser bara det fina hon tagit efter från dig! Känns bra att ha kunnat hjälpa dig med bloggen så att du kan få ut det du känner och vill förmedla. Är också bra för mig att läsa tror jag. Älskar dig så mycket systra mi! Puss o kram <3
Tack sys är för er alla jag skriver, lite lättare ibland. Älskar dig,pok
Skicka en kommentar