onsdag 30 juni 2010

Öga mot öga......

Efter inlägget igår tänkte jag på en sak, undra om de jag "träffade" finns med i några härvor eller vad har hänt med dem? Slutat, tröttnat, fortsatt.....blivit värre? Vissa såg nog "han" i tidningen 2005, när allt drogs upp. Löpet på både aftonbladet och expressen, sidor flera dagar. Först när han åtalades, sen vid domen och senare när han gifte sig (ja herregud de har han gjort med+fått mer barn).
Antar att någon vi "träffade" kände igen honom, någon kanske blev orolig och åka dit själva och vissa kan nog hejda sitt behov trots att de kan åka dit....
Det e lustigt, vissa var med mina ögon sett "snälla", harmlösa o ville inget illa. (förstå mig rätt). Kändes mer som de ville ha närhet, kanske inte fick sex annars.
Sen fanns de onda, som gjorde det av lust på annorlunda saker, det man inte fick göra hemma, de hårdhänta, förnedrande....de tändes av att plåga och att vara fler som dominerade tjejen(mig). De männen önskar jag får sitt någon gång och inte utsätter andra där ute.
Jag tänker ibland vart de blev av, dessa män.....

Idag läste jag att den första tjejen vittnade mot Göran Lindberg idag, öga mot öga. Tänkte tillbaka på vår rättegång...många har undrat om jag mötte honom i rättssalen eller satt i ett annat rum som man också tillfrågas. Det tycker jag är bra, vissa kanske inte vill, vågar eller orkar möta den åtalade. Jag tvekade kort, sen tänkte ja nej jag ska se honom. När han ljuger, när han försöker prata bort, jag ska möta hans blick o för engångs skull våga säga vad jag känner. Hur han ser på mig, vågar han se mig?
Så med nervösa steg gjorde jag det... Det är jag glad över, jag fick en annan bild av honom. Han var blek, ihoptryckt o inte alls sådär stor och "maffig" som jag såg honom i mitt huvud. Nu förstår jag att det var den bilden han ville att jag skulle ha av honom, för att inte våga säga nej. Det var den personen han byggt upp med sina knep. Stor och som ingen rådde på, oslagbar! Men i rätten var det jag som tog över....han var liten och ynklig och de runt oss trodde mig....de brydde sig om vad jag sa och jag växte åter in i min kropp. Tog Paulina tillbaka....

Många tankar och styrkekramar till denna tjej som idag stod öga mot öga med sin gärningsman och de andra i denna härva.....

Kram Paulina

tisdag 29 juni 2010

Sekretess är hävd

Sekretessen är nu hävd i fallet med polismästaren. Det tycker jag är bra så länge målsäganden skyddas. De ska inte behöva synas eller bli igenkända på någt vis. Det är det viktigaste!

Polismästaren är åtalad för fyra våldtäkter och ett försök till grov våldtäkt av barn. Också tio fall av koppleri och en lång rad sexköp.
Man har läst många citat som Göran Lindberg hävt ur sig. Ett rör att det var spännande att träffa en 14 åring (eller yngre tjej), att han inte förnedrat kvinnor. Han har också sagt att han tror att det finns kvinnor som är tvungna att sälja sex och så finns det dem som egentligen inte är tvungna, de gillar bara spänningen o kittlingen, lite extra pengar i tillvaron.
Vill han med detta uttal släta över sina problem? Eller tror han själv på det?

Känner igen hans resonemang, fick höra det själv på ungefär samma sätt av mitt x i rättegången. Han hade ej gjort något fel utan vi ville detta....han gjorde inga "onormala", kränkande och förnedrande saker. Var väl mer eller mindre vi som bad om det..... Detta använda han sedan för att få oss att skämmas och inte berätta för någon, att hata oss själva och ta på oss skulden.
Antar att många gör så i dessa fall.....det visar min erfarenhet iaf.
Tänk vad många härvor det finns i landet, där många är dolda.....som lever nu i det tysta. Dessa ensamma själar....

Det är ett problem, hans uttalande o verkligheten.....att många jag mött och vet om börjar sälja sex just för spänningen o kittlingen, de gillar uppmärksamheten de får och sedan.....kommer de inte ur det. Det kanske lockas först sen övergår det till hot, förnedring och de har inte längre kontroll. Orden de ger en först är som ett plåster, som en salva mot brännande sprucken självkänsla....eller tidigare händelser. Någon bryr sig.....
De orden bytts många gånger mot kränkningar o hot. Fast dörren kan stå öppen vågar man inte, kan inte gå därifrån....det är det många inte förstår. Detta grepp man är i. Och hur lätt man hamnar där...

Njut nu i solen, det är ni värda!
Ni är unika o värdefulla!

Kram P

måndag 28 juni 2010

Frågan varför....

Många gånger har det i mitt huvud rört och yrt tankar och frågor kring mina övergrepp likaså andras.
Hur kan man göra så här mot någon annan?
Hur kan man utnyttja någon så brutalt?
Hota någon, bestämma över någon, ta någons liv i ens händer för att styra det, trampa på det o krossa det.
Ta beslut över någons huvud om just denna.....det är kränkande. Kränka någon så till det yttersta, utnyttja denna, göra en person så beroende, rädd och liten.
Hur blir man sån?
Varför gör man detta?
Hur kan man göra så?

Tankarna o frågorna kan gnata sönder en, det tar så mycket energi utan att få svar. Många gånger kan jag lägga bort de tankarna just därför. Sen tror jag inte svaret gjort mig klokare alltid. Om jag nu får ett ärligt svar, vilket jag betvivlar stark.

Jag läser mycket om polismästaren, och alla övriga härvor som varit det senaste. Så många drabbade, så många sår som måste läka. Och då vet jag i mitt jobb att allt inte står eller tas upp i tv, tidningar. Många härvor sker i det dunkla mörkret och ingen anar något.
Det sker i det tysta och många av de tjejerna är helt ensamma. Antingen har de försökt få hjälp och ingen ställt upp eller vågar de prata om det för skammmen o skulden trycker på deras axlar. Jag vet att många trycker undan det, som jag en gång gjorde.... Kan förstå det, man önskar de orkade/vågade/ville prata med någon. För att lätta på det, få hjälp och kunna leva "bra" igen. (förstå mig rätt, även om man inte kan glömma kan man komma vidare).
Önskar ja öppnat mig tidigare, önskat fler sett, önskat att fler kunde "legat" på mig att berätta. För man behöver det, för sitt inre....

Ta hand om er, ni är värdefulla.
Kontakta gärna oss eller besök vår hemsida, Novahuset

Kram P

torsdag 24 juni 2010

Inre ro


Är nu på solarnas och vindarnas ö, luktar in blomdoften, njuter av vattenkluckarna och fågelsång. Det är lugnt, så oerhört fridfullt. Hela mitt inre andas in livet. All oro, alla minnen flyger iväg....så lätt.
Dagen bjöd på blå himmel, värme, jordgubbar och glass och två lekfulla barn. Just nu kan det inte vara så mycket bättre.
Tänk vilken känsla. När den infinner sig känner jag mig så lycklig, stolt och lugn. Jag suger åt mig hela känslan för att bevara den till mörkare dagar. Just nu är jag så där oslagbar igen....trots att mitt Italien åkte ur fotbolls VM....:)

I morgon väntar midsommarafton med det vanliga, sill och nubbe, dans runt stången, grillat och förhoppningsvis denna sol och värme.
Ser nu mina flickor vandra ute längst hagarna.....letandes blommor. Vilken kväll, vilken lycka... Jag bär just nu inga bekymmer, de är väl begravda idag. Idag lyckas du inte nå mig....idag har jag skydd. Min och barnens lycka och ro är skydd nog.
Det är en härlig känsla, som många säkerligen tar för givet. Att vara trygg där man är, inte behöva tänka och oroa sig för varje val som dyker upp. Det är en stress som gör kroppen matt och nu kan jag andas ut....

Jag önskar er en underbar midsommar i morgon.
Jag önskar även att ni kan se hur värdefulla just ni är!
Vi på Novahuset tar inte semester utan finns på msn och mailjour som vanligt.
Tack hoppet, tack dagen för idag....

Kram Paulina

tisdag 22 juni 2010

Vänskap


En vän är den som vet allt om en och fortfarande är din vän

En vän går bara i vägen när det är på väg nerför

Vänner är viktiga, de betyder så mycket. De är lätta att solla ut när man är med om något svårt (även roligt). Vissa stannar inte, vissa väljer man själv bort. Det kan vara en lättnad men även en sorg. Tilliten får sig åter en törn, åter ett sår så blir svår att läka. Jag vill tro på människan, vara godtrogen. Jag vill tro gott om människor. Jag önskar att jag aldrig haft fel.....å andra sidan lär man sig av sina "misstag" och sina bakslag. Ibland kanske det är nödvändigt, jag försöker se det så.
Jag försöker ofta vara öppen med vad jag känner och varit med om, för att veta att de accepterar hela mig och älskar mig trots allt som hänt, trots de lustiga tankar jag ibland har....och trots det jag känner.
Jag önskar allt fördömmande, skitsnack och attityder kunde lämna mig och alla ifred. Har haft fullt upp själv att hata mig själv, dömma mig och skämmas. Det vet jag att vi är fler om.
Vill idag leva som den jag är, Paulina, vill att människor ska se mig för den jag är utan och med "sorgen".

En riktig vän är den som träder in när alla andra träder ut

Tack ni vänner som finns där ute:) Ni är ovärderliga

Avslutar med denna guldklimp, en riktig sambadansare
Ta hand om er, ni är värdefulla o unika....

Kram P

måndag 21 juni 2010

Dagens citat

Du får inte förlora tron på mänskligheten. Om några droppar av oceanen är smutsiga, så blir inte hela oceanen smutsigt.

Jag tolkar det efter min historia och erfarenheter med män. Kan vara svårt o se ibland när man är mitt i allt.....man dömmer gärna fler o förlorar tron. Men det finns underbara män/killar därute, det är värt att leta vidare.....

Va i Skåne i helgen, underbar avkoppling. En mc tur, sol och trevligt sällskap. Med trevligt manligt sällskap, ett bevis på att bra män finns. Har många bra killkompisar, har träffat många bra killar i mitt liv, gift mig och varit kär....jag är glad att jag aldrig drog alla över samma kam o vågade mig ut igen.

Kram P

torsdag 17 juni 2010

Minnen

Minnen av rädsla, maktlöshet, oro....då jag kände mig värdelös, äcklig, dum och ensam....ledsen tog jag hand om mig själv. Dolde sanningen, både för mig och andra. Jag skämdes....hade skulden på mina axlar....duschade bort det hemska, valde mask, plåstrade om själen och log.

Jag tittar in i ett par svarta brunnar....möts av ilska, hat och förakt. Jag blir rädd, darrar i hela kroppen. Vad händer nu? Fick nyss höra alla hemska ord man kan.....jag som bara tittat upp från backen och oturligt nog var det en man där. Jag hade flörtat, horan i mig ville knulla....för det ville jag visst med alla. Bara det jag dög till. Det kröp i kroppen. Var jag så värdelös? Hans ord borrade i mig....
Kände mig nästan äcklig av mig själv, som om han hade rätt. Han bet sig in innanför huden, med sina tankar och känslor. Vi satt i bilen, hela tiden kokade han bredvid mig. Vad händer nu? Vad blir det av mig? Vad blir det av detta? Finns jag i morgon?

Någon kom in, det var tydligen han jag skulle ha sex med. Skulle "han" vara med eller "bara" denna för mig nya man. Hur kan jag överleva detta bäst?...jag flyr....bort till fjärran långt borta. Jag känner inget, jag ser inget, jag finns inte. Jag fungerar som en robot, bara för er. Själv flyger jag upp mot taket. För att slippa döden, för att slipa hoten o rädslan viker jag mig. Jag lyder som så många gånger förr. Kan du se mina tårar? Kan du inte se? Att jag inte vill, mina ögon ber....

Ni är flera, sliter och drar....allt som nu händer ber jag någonstans att jag ska klara. Förnedring....jag skäms, jag skakar. Det händer så mycket som inte är mina val, de finns inte ens i min värld....Det gör ont, det är vidrigt....det är jag! Kan inte se, torkar, kan inte gå, gör ont, vill kräkas, får inte visa....Alla dessa ögon, alla dessa hjärtan....varför undrar ni inte, varför räddar ni mig inte?


Många gånger minns jag allt, några gånger e otydliga....
Många gånger gör det ont, som om jag går sönder....några känner jag ingenting.
Så tacksam att något inom mig kämpat vidare....gett hopp. Det går, tillsammans är vi starka!

Ni är inte ensamma, ni bär ingen skuld! INGEN har någonsin rätt att göra något med er som ni inte vill. Ni är värdefulla..... KOM IHÅG DET!
http://www.novahuset.com/

Kram Paulina

tisdag 15 juni 2010

Nyheter

Våld mot kvinnor utreds "oproffsigt", bara 3 av 21 polismyndigheter har rutiner för att skydda våldsutsatta kvinnor. Polisen följer nte sina egna föreskrifter-m de över huvud taget har några. De som jobbar med frågan är ofta eldsjälar. Läs mer Här .

Sålde ytterligare en 14 åring till män, en 18 årig kvinna anhölls idag för sexhande, läs mer Här.

Så hände det i Sverige, en 13 årig adopterad flicka lämnades tillbaka i sitt hemland, läs här .

Hur tänker man?
Varför jobbar inte polisen likadant och proffsigt i alla distrikt i denna viktiga fråga?
Att sälja en annan person? Hur kan man?
Hur kan man lämna bort ett barn? Bäst före datum? Inte som de ville?

Pust!

Sen hade jag fått tre kommentarer igår, ursäkta, men en försvann....vet ej var den tog vägen när jag laddade upp den men tack:)

Kram på er alla

måndag 14 juni 2010

Var tredje 15 åriga tjej....

Den 12 juni skrev SvD om att flickor möter risker på nätet, läs mer här. Var tredje 15 årig tjej har blivit utsatt för sexuella kontakter och inviter på nätet det senaste året. Det är brottsförebyggande rådet som står bakom undersökningen. De tjejer (o killar) som utsätts för detta kan sätta spår för livet, även bilder som är utlagda frivilligt. Caroline Engwall skrev så bra: osynlig smuts som biter sig fast.
Detta sår, denna kränkning kan sitta kvar livet ut. Det tär på själen.....
Några röster i mörkret ang detta kan ni läsa här. De har blivit addade av "äckel" som de säger, dessa röster måste bli hörda, bli lyssnade på och hjälpta. Inte några vi bara läser om och glömmer bort....
Men samtidigt är nätet ett bra ställe för mycket så skyller inte bara på nätet. Äcklena finns ju utanför irl med....

I mitt fall hittade ju mitt ex likasinnade genom nätet, så det gjorde det nog helt klart lättare. Det gick fortare därigenom om inte annat.
Läste intressant fakta i dag i tidningen "Våga se" som hopp ger ut. Där skrev och tyckte Eva Lundgren till om koppleri, förnedringssex, sadistiskt våld och gangbang. Det var mycket om att dessa män som utför detta får en sexuell kick av att förnedra tjejer. Att de i gangbang eggar varandra. Ryser! Och minns....
Förstår inte hur man kan tända på denna dominans, underkastelse, lydnad och förnedring. Speciellt inte påtvingat.... Att vara flera om detta är helt sjukt.....kunde inte något sett, gjort något?! nej istället gick de igång på det, brydde sig inte om tecknen utan bestämde sig för att blunda och ta tillfälle i akt....fy!

Nu tänker jag njuta av läckra hunkar i Italiens fotollslag, vm på tv:) Koppla bort äcklena därute....

Kram P

söndag 13 juni 2010

Bra initiativ

Vi har ju startat msn jour på Novahuset, söndag, tisdag och torsdag kör vi. Kolla på vår hemsida för tider, Novahuset .

Det har visat sig vara ett bra initiativ, många hör av sig. Det kan gälla allt har det visat sig, vilket är bra. Många anser att deras problem inte är ett nog, det är för "litet" att prata om trots att de mår dåligt och vissa anser att deras historia är för hemskt att prata om. Vi har även tjejer som behöver prata om mer än just övergreppet, det kan gälla familjeförhållanden, vänner eller mobbing.
Hur man än känner (litet som stort) tycker jag det är viktigt att prata om känslorna, om man känner att man mår dåligt för/av något. Vi har hört det mesta nu under våra år. Man chockas inte längre, vilket jag vet är viktigt att inte göra när man berättar något. Man kollar ju av reaktionerna direkt och håller tillbaka om personen blir helt vit och blek. Man ska kunna prata sitt språk med ord och allt och kunna berätta allt som hänt utan att bli mött av fördomar och dömmande.
Man blir även många gånger frustrerad och arg på samhället, att det sviker dessa "utsatta". Vi märker att behovet är stort, vilket vi försöker använda till kommun och politiker. Anmälningarna ökar och behovet ökar men inte insatserna.....bakläxa!

Vi har fått mycket bra respons från tjejerna med vilket känns jätte bra. Vi vet att det är otroligt viktigt och en oerhört lättnad att prata med någon även om det första gången/gångerna känns svårt.
Ni som hör av er är så starka och vi är så stolta över er!

Vi har tystadslöfte, för inga journaler och man kan vara anonym. Det tror jag är en av anledningarna att många hör av sig via msn, de är lite "skyddade" bakom skärmen och man kan sakta bygga upp ett förtroende och berätta i sin takt. Sedan kan man ses om man vill eller få tips om andra "verksamheter" i deras närhet. Vi pratar med många tjejer runt om i hela Sverige och vi har också många kontakter runt om i landet att hänvisa till. Det kan vara jourer, polis, psykolog, läkare, advokat, soc eller andra "bra" kontakter som vi funnit. Det är viktigt att vi slussar tjejerna vidare till en bra kontakt om de önskar, kan bli så fel annars.
När jag var i mitt kaos användes inte just msn så mycket i detta syfte, ofta fick man gå någonstans för att prata. Det var svårt för mig, antingen pratade jag om annat eller så förskönade jag historien rätt mycket för skammen och skulden tryckte på så pass ordentligt.
Jag hade nog uppskattat mail eller msn kontakt först sen att ta det vidare till att ses. Om jag ändå inte trängt bort det....

Inget bekymmer/problem är för små eller stora, behöver ni någon at prata med eller behöver ni råd och stöd kontakta oss. Vi finns där för dig!
Ni är värdefulla!

Väl hemma från svärfar med familj efter en mysig lugn helg blir det slappläge i soffan framför fotboll:)

Kram Paulina

torsdag 10 juni 2010

Min Alma slutade årskurs 1

Skolavslutning med min stora A, tänk att hon gick ut ettan idag. Så fort det går. Jag kom på mig att stå och le, ögonen fylldes av tårar....lyckotårar. Men även mycket tankar och minnen.
Tänk vad vi gått igenom min A och jag.
Att bli gravid med "exet" som utnyttjade, svek och tryckte ner mig var aldrig planen (ej från min sida, men hans). Planen var aldrig att gå igenom graviditeten, förlossningen och småbarnsåren själv med henne. Men så blev det och det kan tyckas "lustigt" men det var en underbar tid min lilla och jag hade. Då levde jag i mitt förnekande och förträngande och levde bara då, tillsammans hon och jag. Jag njöt av att varje morgon få vakna med henne, varje dag få uppleva nya saker och lägga sig varje kväll med vetskapen om att hon sov tryggt nära mig. Hon fick mig leva, vara lycklig, se framåt och le igen. Hon gav mig så mycket!
Det var aldrig något tvekan om att hon var älskad från första dagen jag fick reda på att jag var gravid. Jag tänkte inte på hur hon blev till, hon var mitt barn, mitt älskade barn.
Nu i efterhand kan jag se problemen jag då valde att inte se, jag kan se och känna känslorna allt medför, kan förstå problemen det skapat för oss båda och kan se framtiden som oviss men ändå full av kärlek. Det kan hålla mig ovanför ytan.
Jag har aldrig ångrat en sekund eller val jag gjort....hon är en välsignelse.

Mamma älskar dig Alma, mer än allt+lite till:)

Kram Paulina

tisdag 8 juni 2010

Ögon och blickar

Ögon kan säga mycket, likaså dess blickar. Ibland mer än tusen ord.... De kan avgöra hur man gör, hur man känner och hur man ser olika situationer och faror.
Jag har många gånger mött ögon, svarta av ilska och hat (eller vad det nu var men så jag kände). En blick kunde få mig att bli rädd för mitt liv, inte känna något alterntiv till det som hände och en sådan usatthet.
En blick, så var man i ett grepp utan at veta hur man kunde komma ur det.
En blick och man kände sig tvungen att fullfölja hans önskan.
En blick och mitt liv raderades och underkastades.
En enda liten blick.....

Många gånger behövde han inte höja armen eller hota mig med ord.
Jag visste att kniven fanns, jag visste hur arg han kunde bli....ja visste...en enda blick sa allt detta. Att gör som jag säger, annars blir det värre.
Det är nog det många har svårt att förstå, att man inte säger något eller går på hans linje utan direkta hot eller slag. Men man lär sig, lär sig läsa mellan raderna, lär sig förstå hans känslor och person. Man lär sig hur det blir när man inte lyder... Man har försökt alla knep o metoder. Andra kan ha svårt att förstå det, jag hade sälv svårt att förstå det....förut. Därför skulden och skammen höll mig så hårt tror jag.
Så då är det rätt bekvämt (för honom), en blick och någon går i ens led. Man följer minsta vink, av rädsla, oro och ovisshet. Då är man rätt nedbruten.

Idag sitter blickarna kvar, jag har blivit rätt bra på att läsa av (dock fel ibland pga att jag många gånger tror det värsta och tilliten inte än är på topp). Men jag studerar gärna någons ögon, vad säger dem....samma sak som munnen? Jag kan läsa en blick som tar avstånd, jag blir rädd när jag avläser kontroll eller liknande. Likadant med oförståelse eller fördömmande. Ögon säger mycket.

Nu blir det att ta hand om stora tjejen som nu är sjuk, sjukan igår. Hennes återkommande spottkörtel som krånglar....alltid något. Pust. Men nu vet man ju vad det är, så medicin och vila. Hoppas hon kan vara med på skolavslutningen.
Ta hand om er

By the way, vann kriget med skatteverket, denna gång....kan andas lite lättnad över att ej behöva vara rädd och orolig hela tiden. Att man ska behöva kriga för sitt liv.....
Kram P

lördag 5 juni 2010

Ibland orkar man bara inte mer....

Jag är inte den som gillar och klagar, brukar kunna vända det mesta och kunna tänka positivt men ibland blir en liten sista dropp det som gör att man tappar greppet.
Det har varit mycket de senaste åren, mina "erfarenheter", A:s icke sömn, kämpande med myndigheter samtidigt som det runt oss varit dödsfall, sjukdomar, handikapp och så mycket annat. Ibland är det övermäktigt, svårt att orka.
Det brukar kräva någon/några dagar av lugn och bara vara.
Som nu...
Jag vet att min inre styrka klarar det men för stunden blir det jobbigt. Önskar någon var här nu. Vännerna känns långt borta just idag. Jag är inte den som ber om hjälp, drar mig nog mer undan. DUMT!
Det blev några dagar på intensiven, barnen har varit oroliga, rädda och ledsna. Tunnelbanan, rusningar, kämpande med gråt, hålla masken på....pust. Många gånger kan det bli ilska istället för sorg barnen visar, innan själva sorgen väl kommer. Då får den närmast ta det, i detta fall jag.
Min älskade syster tog ledigt två dagar och har varit underbar, likaså min underbara, fina vän Nina. Tack för att ni bjöd in hela familjen. Det betydde så mycket.
Min chock kom nu när jag kom hem och slappnade av....då kom även stressen över allt som måste och ska göras. Jag är trött, uttömd just nu och jag måste idag få säga....Varför? Jag orkar inte mer, kan inte de onda räcka nu? Allt jag vill ha nu är lugn. NU FÅR DET FAN VA NOG! (så nu har jag klagat).

Tro inte att jag är tacksam för det är jag. Är otroligt tacksam för det jag faktiskt har men jobbigt när något kan tas ifrån en så fort. Man måste få känna.... Jag kommer antagligen i morgon tycka detta inlägg inte längre stämmer men just nu är det tufft. Känns som allt händer mig och de mig nära, vilket jag gärna också tar på mig.

Jag hoppas på sömn i natt, att få vakna utvilad till sol och njuta i morgon med mina fina döttrar.
Jag är glad mitt i allt kaos också, det har gått bra. Så bra det kunde iaf. Nu när chocken lagt sig kommer någon sorg och tänk om tankar....
Ska försöka lämna dessa, brukar ändå inte finnas svar.
Ska lägga mina barn, krama dem och säga att mamma och pappa älskar dem för alltid. Vi finns alltid där även om jag nu är själv några dagar med dem....A vill ha en egen mobil så hon kan ringa och messa pappa hur mycket hon vill:) Hon tog detta hårt och lilla E frågade på intensiven, hur ser pappa ur? Tror hon var rädd och hon blir orolig på sjukhus pga floridakrocken och svägerskans sjukhus"besök". Då var det slangar mm överallt och tror det var något som satte sig. Mina småttingar....

Ikväll tycker jag synd om mig själv med godis, i morgon nya tag:)
Tack ni vänner som bryr er! Ni är så betydelsefulla

Kram P

onsdag 2 juni 2010

Sälja sex?!

Många anser nog att jag har "horat". Jag har ju blivit såld till män för sex. Det kunde jag aldrig tänka mig för många år sedan. Att någon skulle tvingat mig till detta. Att jag skule vara med om det.
Denna hora pratas det en del om. Förr pratades det mycket om prostitution nu om att sälja sex. Bilden många har om att sälja sex är gammal som i filmer. En tjej (ofta) i kortkort med högklackat som raggar på nån i en bil eller gränd.
Många unga tycker att prostitution är något man gör regelbundet men att få ersättning för sexuella tjänster är något annat.
Nu pratas det mycket om sexuell exploatering, som ofta innebär att ett fysisk sexuellt övergrepp skett men det behöver inte alltid vara så. Det kan gälla bilder på nätet, som blir spridda. Man kan bli manipulerad eller övertalas till detta. Eller just då göra det frivilligt men sen att spridningen sker är inte önskat.

Ungdomsstyrelsen har gjort en undersökning som visar att 1.5% av tredje klassarna på gymnasiet har fått något för en sexuell handling eller att de själva erbjudit sex mot ersättning. Det är en i var tredje klass. 1.5% kanske inte låter så mycket men det är 20 000 ungdomar. Det gäller både tjejer och killar.

Vi måste uppmärksamma, våga fråga, lyssna och stötta dem. Vi kan inte stoppa ner huvudet i sanden och blunda för det är för svårt att prata om. Vi alla har ett ansvar, föräldrar, skola och andra som möter dessa. VÅGA FRÅGA!

Sex kan vara så mycket mer än ett samlag, man kan få betalt för oralsex, klä av sig eller onanera framför webcamen mm. Detta är alla övergrepp och olagligt. Man får inte köpa sex, inte tvinga någon till det eller övertala.
Det gäller inte heller bara pengar som betalning, man kan få kläder, sprit eller påfyllnad på kontaktkortet.

Många av de jag mött känner sig medskyldiga, de känner skuld för att de varit delaktiga kanske också de pådrivande, de skäms över att de känt lust mm. Detta är viktigt att bemöta rätt.
Jag vet själv hur svårt det är/var att prata med någon om detta, denna skuld och skam över att ha tvingats träffa män som var elaka och gjorde hemska saker men även kunna säga att vissa va "snälla" och bli förstodd i detta.
Jag trodde väl aldrig jag skulle tvingas in i detta och vara med om de.

Jag har mött tjejer som tvingas vara kvar i detta för samhället och myndigheter ser inte dem eller problemet rätt. De får ingen ny chans. De blir återigen svikna.
Jag har också sett att tjejer inte direkt förstår vidden av det förrens det är för sent eller att de har blivit som ett "beroende". Det behövs mer kunskap och mer förståelse för dem. För att hjälpa dem!

Tänker på er alla!

Mycket i mina tankar idag, min man är åter på sjukhus......känns tungt, jobbigt och har så mycket frågor. Hoppas de går o sova och han får rätt hjälp nu!
Kram P
 
Blogg listad på Bloggtoppen.se