Att hjälpa stället för stjälpa

Gårdagen har fört med sig något bra trots allt. Jag har insett vilka underbara vänner, familj, släkt, kollegor mm jag har. Ni får mig verkligen att kämpa vidare och inte ta åt mig. Jag vet att jag gör något bra och kommer fortsätta med det. TACK för allt stöd både från väntat och oväntat håll.
Efter en dag i gråt och hopplöst tillstånd är det underbart när solen skiner, när hoppet och lusten väcks till liv igen. Fick ny kraft, så kanske ska tacka henne?
Jag insåg också hur viktigt det är med Novahusets arbete. Vi behövs. För att hjälpa de drabbade samtidigt som att försöka förebygga problemet. Som att föreläsa. Verkar verkligen som det behövs.
Nu växer jag och blir starkare för varje dag, jag faller inte lika hårt och jag tar mig upp igen. Som clownen i lådan, upp och kämpa. Kliv inte på mig. Det är jag inte värd.

Jag vill inte sjunka till samma nivå, vill inte döma och hata. Jag vet att hatet förgör. Jag hoppas hon inser vad hon sagt och istället för att lägga energi på mig så får hon lägga energi på att hjälpa den andra kvinnan att komma vidare.

Vill säga till er där ute, har ni varit med om övergrepp/våld spelar det ingen roll hur länge övergreppet var. Några minuter eller år,det är ändå ett övergrepp och fel. Stå på er. Även det med att anmäla, även om ni gör det flera år efter är det starkt och modigt! Att vi inte vågar anmäla idag är mycket på grund av attityder i samhället.
Ni är alla värdefulla
Sen en sak till, när jag våldtogs dömdes inte jag till ett liv av ensamhet och olycka. Jag är värd att få leva och vara lycklig trots det som hänt. Jag är värd att få skratta igen, få njuta av sex, ja allt det som alla andra får.
Man måste resa sig själv, ta tag i problemet, kliva ur offerrollen och bli en överlevare! Jobbigt absolut, men värt det!
Tack igen ni underbara medmänniskor och vänner!

Nu ödslar vi inte mer tid på detta, i morgon återkommer jag med andra åsikter:)Nu ska jag ut i solen.

Pussar och Kramar