torsdag 17 december 2009

Dagliga tankar


Läste nyss på text tv om ännu två övergrepp, en pastor och en präst var förövare. Alla övergrepp är hemska men vissa personer "ska" ju ändå vara pålitlig och viktiga i barn och ungdomars liv (även vuxnas). Som en pastor, präst och även lärare...alla dessa har man läst om på senaste.

Igår läste jag om en man som dömts för sexbrott mot en elev i Blekinge som nu fått nytt jobb som lärare. Enligt Blekinge Läns Tidning anställdes mannen på en friskola i Stockholmstrakten, trots att ledningen där kände till hans bakgrund. Vad säger man?

Man läser om övergrepp varje dag, tyvärr.
Alla berör mig på olika sätt...
Alla får mig att tänka på olika sätt....

Något som gör extra ont är det som görs mot barn, oskyldiga barn som inte förstår vad som händer. Vad som är rätt och fel, normalt eller onormalt. Vem har rätten att förstöra för detta lilla barn, detta oskyldiga oskrivna "papper" (liv).

Man vill bara rädda dem alla, hämta upp dem och få slut på elakheterna.

Det är inte så lätt och tyvärr är det "vanligare" än många tror. Det händer överallt, nära oss. Hos grannen, kollegan eller nån vi möter i icakön.

Men alla problem kan inte få landa på mina axlar, jag kan inte rädda världen även om jag vill. Det går inte, inte idag heller....

Såg att det var en dokumentär med Tiger Woods ena älskarinna ikväll. Varför? Vem ska det vara bra för? Tiger? Elin? Barnen? Nej då....inte för någon av de som det berör, det är "vi" som vill smaska oss i deras historia.
Jag vägrar följa debatten, åsikter och dess skriverier. Jag tycker inte det är ok men tyvärr händer detta dagligen också....att män och kvinnor har någon på sidan om. Jag vet flera, både tjejer och killar.
Det gör det inte rätt, bara för det händer överallt. Men jag låter dem ha sitt privatliv. Kan bara önska att de vaknar upp en dag och inser vad de gör och ändrar sig. För kärlek mellan två människor måste ju vara bland det finaste som finns, när det bara delas dem emellan (om man nu ej har ett fritt förhållande el vad det kallas:))
Att såra någon annan är väl inget och sträva efter? Visst jag har sårat människor, det har vi nog alla. Men att inse det och ändra sig är behövligt. Jag har vuxit, både som människa och som partner. Man inser hur kort livet är och hur viktigt det är att ta vara på det man har. Man ändras hela tiden, får andra perspektiv och lär sig saker om både sig själv och andra. Jag är glad över att ha blivit den jag är....kanske tog 30 år men nu är jag här:)

Läggning tidigt ikväll, trött och i morgon är det äntligen fredag:)Pappan i huset är åter hemma, I TRE VECKOR. Alla flickorna är glada.....Ska bli härligt att vara tillsammans som en familj så länge. Har blivit mindre att ses när jobb och boende har oss på olika platser för det mesta. Snart ändring:) Ett halvår har vi haft det så här och snart normalt igen, äntligen.

Natt go (som minstingen säger)

Kram P

1 kommentar:

Carolina sa...

Ja det är verkligen vanligare än vad man tro. Man tro inte att det ska hända sig själv eller någon man känner. Men i dagens samhälle så är det tyvärr så att man känner någon som..
Du vet min historia Pao. Igår fick jag reda på att min klasskompis, har blivit utsatt för våldtäckt i helgen. Fruktasvärt!! Nu tycker jag att det börjar bli otäckt, mina 10 fingrar räcker inte till längre när jag börjar räkna upp de personer som jag känner som har blivit utsatta. Må illa!

 
Blogg listad på Bloggtoppen.se