Att förlåta och be om ursäkt

För snart två år sedan gick jag en certifieringskurs i sorgbearbetning, jag lärde mig mycket av den. Jag fick prata om mina sorger i livet, det blev svart på vitt (mer än jag trott).

Jag fick lära mig att göra mina egna sorgbearbetningar innan jag bad om ursäkt personligen. (måste uppdatera och göra fler).

Jag fick under denna tid många tankar och funderingar i huvudet och det var viktigt att få en annan vinkel på allt som hänt. För att komma vidare och inte fastna i spåren som övergreppen och misshandeln lett till. Men även de fel jag gjort under mitt liv kom upp och behövdes avklaras.

Mannen som hade kursen fick mig att inse att jag hade gjort bättre om jag hade kunnat bättre. Att jag är perfekt som jag är, även om min handling eller brist på handling inte var det. ( i de situationer jag felat)

Lite jag lärde mig om att förlåta som var viktigt:

Att förlåta är ett verb, inte en känsla. Att förlåta innebär att vi går till handling även om vi inte känner för det. Skulle vi vänta på att en känsla av förlåtelse innan vi förlät skulle vi få vänta i evigheter. Känslan av förlåtelse får vi först efter att vi uttalat vår ursäkt. Kom ihåg att du förlåter för din egen skull. Du förlåter för att du ska må bättre och för att du inte ska fortsätta skadas av det du har varit med om(det tog jag till mig och lever efter nu).

Du behöver inte tycka om personen du förlåter eller ens vilja träffa personen igen. Att förlåta kan dock vara svårt om du inte först erkänner att du blivit skadad, samt ger uttryck för din känsla av att ha blivit sårad. Det gjorde jag när jag arbetade med relationsdiagrammet och med de läkande faktorerna. I brevläsningen gick jag till handling och uttalade mina ursäkter.

Det är och var ingen lätt resa men det hjälpte. Kanske skulle du bli rädd för att påbörja resan eller blir rädd på vägen. Men att trotsa sin rädsla kan ibland leda till en påbörjad läkningsprocess och till slut ett avslut.

Jag led av förlust av tillit och lite än idag pga av allt. Men det som hänt har hänt och jag kan inte ändra något så måste blicka framåt. Vad ger det att gå och älta? Jag hade inget ansvar i det som hände men i mitt liv nu. Nu har jag ansvaret att ta tillbaka mitt liv och vårda det.

Ursäkter: Att framföra en ursäkt är en gottgörelse för något du gjort eller inte gjort som kan ha skadat en annan människa.

Förlåtelse: Är att ge upp hoppet om en annorlunda eller bättre gårdag.

Förlåtelse är ett av världens mest missförstådda begrepp. De flesta människor verkar omvandla ordet förlåta med ordet frånse. Definitionerna av ordet i Norstedts Svensk ordbok illustrerar problemet:

Förlåta: " Upphöra att känna bitterhet mot någon eller kräva gottgörelse för liden oförrätt"

Frånse/Bortse från: Lämna utan beaktande/inte fästa avseende vid visst förhållande

Om vi tror att dessa två ord är synonyma, är det så gott som omöjligt att förlåta. Det skulle innebära att vi förringade en fruktanvärd händelse och det är självklart oacceptabelt. Använder vi däremot ordbokens definition av att förlåta så är vi på rätt väg. All vrede över tidigare händelser som du bär på hindrar och begränsar din förmåga att delta helt och fullt i livet. Att bli påmind om personen eller händelsen kan framkalla ett smärtsamt återupplevande av de obearbetade känslorna. Framgångsrik bearbetning förutsätter fullbordan av smärtan snarare än bibehållen harm och bitterhet.

Det är många som har utvecklat ett starkt motstånd till ordet förlåta att de inte kan använda det. I mina "förlåtande" meningar till "han" skrev jag

"Jag medger att det du gjorde skadade mig, men jag tänker inte längre låta det skada mig"

"Jag medger att det du gjorde skadade mig men jag tänker inte längre låta minnet av dessa händelser fortsätta skada mig"

"Jag behöver förlåta dig för att du svek mig, sålde mig och våldtog mig"

"Jag behöver förlåta dig för att du ljög för mig om det mesta"

"Jag behöver förlåta dig för att du ljög om att du inte hade sambo och var förlovad"

"Jag behöver förlåta dig för att du struntade i dina barn (Alma inräknat)"

(som ni förstår blev det några sådana meningar)

Att bibehålla bitterheten och oförmåga att förlåta skadar enbart oss själva. Syftet med att förlåta är att frigöra oss själva inte något annat. Vi förlåter för att återfå vår känsla av välbefinnande Förlåtelse är att ge upp känslan av harm som du hyser mot någon annan.

Tänk på, om du ber att någon ska ge dig sin förlåtelse försöker du egentligen be om ursäkt. Försök inte utan gör det. Be inte om andras förlåtelse utan framför din ursäkt. Då ligger allt på rätt person. Använd då frasen "Jag ber om ursäkt.." inte "Kan du förlåta mig?" Du tar ditt ansvar genom att erbjuda din ursäkt.

Förlåtelse har inget och göra med den andra personen

En självklar reaktion om "han" skulle säga "kan du förlåta mig?" en dag skulle självklart blivit "NEJ". Men om han bad om ursäkt så skulle jag mota den. Det är svårt att glömma sveket och det han gjorde och förlåta hans handlingar men att gå och vara ett offer och bitter gör inte mig till en levande och glad individ utan till en bitter ledsen människa. Jag är hellre en överlevare och vinner hellre över honom. Som jag skrev längre upp betyder att förlåta att upphöra att känna bitterhet mot någon eller kräva gottgörelse för liden oförrätt. Så då måste jag förlåta, i den betydelsen, visst?

Så jag vägrar att det som hänt ska skada mig mer. Människor kanske tycker sådana hemska övergrepp ska/borde sitta kvar föralltid, men varför? Är inte mitt liv viktigare än så? Tänker inte låta någon klampa på mig pga att jag lever och går vidare. Jag förlåter honom hellre än att förstöra mitt fortsatta liv. Hoppas jag kan hjälpa fler och tänka så.

Likadant om jag skulle vilja ha en förlåtelse av någon jag sårat skulle jag inte säga "kan du förlåta mig?" för om den personen skulle äga nej mår ju ingen av oss bättre. I stället säger ja då "Jag ber om ursäkt....". Då har jag gjort det jag kan och på rätt sätt tycker jag. Då ligger det inte hos mig mer.

Det är något vi gör i vår familj, vi ber om ursäkt istället för att säga förlåt.

Jag tror inte dagen kommer då han ber om ursäkt (då han tycker han är oskyldig än)men om den dagen kommer är jag redo. Och jag är på grund av det starkare än du, Jim, Jan och allt du heter/har hetat och kommer heta. (Bytt namn 5 gånger på kort tid)

Efter ytterligare en dag på stranden är jag slut, ska smörja in mig och mina pepparkaksbarn:)och titta på tv och ta det lugnt.

Med dessa ord säger jag hej då och tänker på låten "Jag är starkare än du"

Kram P