Den kan försvinna helt....den kan komma tillbaka
Den kan finnas gömd för att sedan smyga sig på mig och hugga mig i ryggen
Den kan gro....den kan mala
Bli större och större för att sedan dö ut...igen
Försöker skaka av den, försöker invänta mitt inre lugn
Ger den natten....
Mer tid får den inte ta....denna gång
söndag 22 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det är svårt när oron sätter klorna i en. Tänkte på en bön när jag läste ditt inlägg. Den går så här:
Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.
Den har hjälpt mig många gånger
Så sant, har med hört den nån gång...
Tack
Kram
Skicka en kommentar