Trött, sov dåligt och de sista dagarna har varit intensiva, för både mig och barnen.
Först ut var efterlängtade barnflickan Amelie, nästa dag simhallen, sen kom underbara vännen Nina på besök och igår kom pappa T och överraskade oss. De bygger om på hans jobb så det var inte planerat att han skulle träffa oss i helgen. Men han kunde inte hålla sig borta, han hade saknat barnen lika mycket som de saknat honom. Så de hade en heldag med bus igår.
Så idag, åter måndag och allt hinner ifatt en. Tar på krafterna att göra roliga saker och barnen har varit helt i extas:)
Jag accepterar dessa trötta dagar lika mycket som de när jag är pigg, glad eller ledsen. Man måste man få ha de där dagarna, fyllda av någon känsla. Inte kul alltid men vet hur viktigt det är att lyssna på kroppens signaler.
Idag är en dag fylld med känslor, jag är arg. Arg på hur orättvist det kan vara. Kom över mig idag när jag hade möte med barnens rektorn . Detta drabbar dem, de får inte vara med på kort, de får inte vara med på listor eller liknade. Vad har de gjort för att förtjäna detta? Allt är pga det som hänt, att vi bor med skyddade uppgifter. Orättvist, varför får inte mina barn vara barn som alla andra?! Blir ledsen och får lite dåliga tankar.... Ska vända dem nu och acceptera detta öde. Vet att ilskan inte tjänar något till, inget går få ogjort.
Men kanske kan önska mig annat? Gör det i mitt huvud. För mina barns skull, mina fina underbara flickor. Ni är mammas allt, älskar er så! Önskar att allt kunde va som "vanligt".
Så blir en dag hemma med jobb och tankar.
Vill ge er ett boktips, 14 år till Salu. Författare Caroline Engvall.
Det är en verklig berättelse som griper tag i en från första stund. Den berör, den är viktig och stark. Tessan i boken berättar om hur hon blir våldtagen och sedan säljer sex. Den handlar om hennes liv och hennes kamp. Jag känner igen mig mycket i historien, känner igen mig i känslor, händelser mm. Det gjorde ont att läsa men det var ändå skönt. Att känna igen sig, att känna medkänsla och få kämpar glöden igen. Den gav mig faktiskt hopp, den gav mig kraft och styrka att fortsätta mitt jobb. Den gav mig också mod att fortsätta min egna kamp.
Tessan lever idag ett "normalt" liv, jag tror att det är en viktig bit att ta upp. Att visa att det går komma bort, det går att komma vidare. Hon liksom jag har för alltid sår av det som hänt. Nu är de såren mer som ärr som alltid kommer finnas men som inte blöder. Ibland svider det men det är ändå läkt....
Jag letade upp både författare och Tessan. Ville skriva att det var en bra och stark bok med viktigt innehåll. Till Tessan ville jag bara säga, "Vad jag beundrar ditt mod att göra detta! Ville bara krama henne och berätta vad jag kände. Vi har kontakt än, det är en ny viktig vänskap för mig. Vi förstår varandra på ett sätt inte alla kan, ja vet att jag skulle kunna säga vad som helst till henne utan att hon dömer mig.
Jag är en lycklig kvinna med en sådan fantastisk stark tjej i min "närhet"(datornärhet:)). Tessan, jag önskar dig allt gott, du är en fantastisk tjej som fått många tjejer att känna igen sig i denna bok eller tänka efter. tack för att jag har fått tagit del av din historia, tack för du gett min kämparglöd och styrka att fortsätta mitt arbete för de utsatta och mig själv nytt liv och fått bli din vän.
Avslutar med en text.
Fick denna text av en fin tjej jag har kontakt med som är så bra....
Sen en tid tillbaka har jag varit trött
Försökt att vara allt på samma gång
Så mycket man kan göra och borde och vill
Mitt i allt så ska man räcka till
Sen en tid tillbaka har jag varit tom
Och försökt att hitta spår som leder rätt
Ja det finns så mycket måsten att vara bra på det man kan
Och mitt i allt så ska man vara sann
Jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler
Och samlat damm på min gitarr
För allting jag skriver blir ändå för kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort
Sen en tid tillbaka har jag varit tyst
Och försökt att känna efter hur det känns
Ja man gör som alla andra och försöker att bli van
Men jag har tröttnat på att vara likadan
Sen en tid tillbaka har jag känt mig svag
Och försökt att vara nån till lags
Ja man kämpar för en plats som passar både här och där
Och snart har man glömt vem man är
Sen en tid tillbaka har jag tänkt såhär
Och insett att jag måste börja om
Ja jag har kämpat för en plats som passar både här och där
Men snart ska jag hitta den jag är
Jag har ändrat i mitt rum, köpt nya kläder
Och samlat damm på min gitarr
Men i vad jag än tar på mig känner jag mig alltför kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort
Har jag förmågan att glömma bort
Kom ihåg att DU är värdefull!
Ha en bra dag, ta hand om dig själv och dina nära
Kramar Paulina
måndag 2 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Tack snälla för dina ord om 14 år till salu. Så otroligt värmande. Många kramar till dig!
Tack själv för att du uppmärksammar detta "problem" genom en fantastisk och gripande bok.
Kram
Åhh, det är så gripande det du skriver. Jag känner igen mig.
Har också läst boken 14 år till salu och kan känna sådan ilska över att det får hända utan att följderna blir värre än de blir.
Har även jag liknande erfarenheter - tyvärr.
Kram och styrka till dig!
Tack för titten och för orden.
Beklagar det du varit med om, hoppas du mår "bättre" idag.
Du är värdefull, glöm ej det
Styrkekramar från mig
Skicka en kommentar