måndag 9 november 2009

Ansvar

Jag har som många andra barn med någon som inte är värd att kalla far (enligt mig). Jag kan vara hård men i vissa fall kan jag anse att man inte är värd mer chanser, att man förbrukat sin rätt.
Som vid sexuella övergrepp eller misshandel av sina eller andras barn, men även av barnets mamma/pappa.

Fint säger man ju, alla förtjänar ju en andra chans och man kan förändras....
Visst finns det säkert fall där man ändrats men hur många chanser ska man få? Kan man ändras utan behandling? (i finkan är den frivillig och anser man sig oskyldig så vill man ju inte ha hjälp) BLAH!

Jag förstår att man kan bli kär i någon person som är "hemsk" (inte först). I början är allt bra och snart har man inget val, man är bara i hans våld. Men om man vet sedan innan att han är dömd? Man har med egna sätt se övergrepen? Vart är felet då?

Jag kan inte säga att jag aldrig skulle kunna trilla dit för en knäppis, för det har jag redan gjort men om jag vetat detta innan, hade man verkligen dragit öronen till sig.

När man har barn har man ett ansvar för dem. Att ge dem kärlek, trygghet och ett stabilt hem.... Hur kär man än är i någon sätter man barnen främst (iaf jag). Jag hade aldrig vågat chansa på att något kunde hända dem. Är det värt och chansa? För mig är svaret lätt, mina barn är det viktigaste jag har. De är mitt allt.

Tänkte på det idag för jag pratade med en nyfunnen vän om detta, hon har ett barn med en kvinnomisshandlare och sen har vi mig.

A:s pappa, han, gifte sig i fängelset, hon har tre barn sedan innan och de fick ett när han satt inne. Hon blev alltså till i finkan. Jag berörs, bli upprörd, ledsen och arg.
Just för det involverar barn.
Vart är barnens bästa? De hälsar på i finkan, tydligen obevakat.
Jag önskar av hela mitt hjärta att den kvinnan ska förstå allvaret, tänka på sina barn främst och dra.
Varför får vissa bli föräldrar?
Varför?
Dessa barn....
Tänker man på dem, på deras bästa?
Jag tycker inte det i många fall.

Var tvungen att vädra av mig lite idag...

Lugnar ner tankarna med lite spabilder, vi hade det så underbart.






Ett av våra rum, vi hade dörr emellan rummen. Foaljen var helt underbar, kolla bara:)
Där bodde vi, andra balkongen:)

















Champagne, godis, chips och vindruvor, MUMS!






Skål och sen Spadags











Spa inne och ute...



Sen fina för middag, min underbara mamma och fina systrar...och jag:)

Trerätters:
Skaldjurssoppa
Oxfile
Karamellfromage



Gotti med efterrätt:)Tyckte syster och jag.









Dag 2, efter sista behandlingen intill poolen....jag och syster slumra gott.
20 min delkroppsmassage
50 min ansiktsbehandling
50 hotstone massage
hann jag med dessa dagar, precis det jag behövde för ny kraft.
Nu blir det glass och CSI och RAW

Kram på er

5 kommentarer:

Smultronet sa...

vad härligt det verkade på spa´t.

Håller med i det du säger om föräldrar som gör barn illa (eller gör sin "partner" illa) Och jag vill tillägga att ajg inte förstår varför man måste FIRA fars dag, elelr mors dag. Det är bara en pina att höra hur alla ska gratta sina föräldrar när det för oss andra känns som ett svek att dom ens tänker tanken att alla pappor (/mammor) ska grattas och tackas.
Det är ju inte en bedrift i sig att bli pappa eller mamma...

*andas ut av att årets fars dag är över*

Flåt om jag la till nått som inte var nått som nån ville höra...
behövde också få reagera lite.

Varma hälsaningar
Smultronet

(http://felicia85.wordpress.com/)

Carolina sa...

Underbara bilder ifrån eran SPA- vistelse. Är det Tranås? Jag har också varit där, SÅ skönt!
Må bäst! Dags att ses snart, vi är ju så nära :)

Paulina sa...

Ingen fara, Smultronet, ibland behöver man vädra av sig:)
Jo spa dagarna va underbara, välbehövliga verkligen.

Kram

karin sa...

var du tvungen & lägga ut alla fula bilder :P haha, jag ser ju inte klok ut! tack för helgen iallafall sytra mi :) pussssss

Paulina sa...

Du är alltid fin, min underbara syster....

 
Blogg listad på Bloggtoppen.se