tisdag 29 september 2009

Överraskning...

Sitter med ett bultande hjärta, fick ett samtal nyss (ett glatt sådant). Berättar mer om det om två dagar:)

Kan säga att ibland kan verkligen allt slit, alla uppförsbackar spårlöst försvinna. Det känns som man landat i en annan kropp, med ny energi.
När det är som mörkast känner jag mig som den mest ensammaste i världen, den mest rädda, den mest utslitna.
När det väl vänder kan inget eller ingen stoppa mig, mitt mående, mina mål och jobb.

Det är ofta tufft, två barn ensam i veckorna, jobba ideellt, belysa problemet vi har i Sverige. Samtidigt som man ska vara den perfekta vännen och mamman(det vill jag gärna). Jag vill detta så mycket så jag jobbar jämnt. Vart hamnar då jag? Jo sist i kön. Just nu känns det värt det, mina barn och arbetet får gå först just nu. Jag tar små pauser och bara njuter av lugnet och de små sakerna kan göra så mycket. En ny påfyllnad av kraft, för vad händer om jag går sönder? Då kan jag inte hjälpa nån.

Ibland kommer det ifatt mig och jag tänker på det jag varit med om, två rättegångsprocesser (varav en gravid), det som hände innan, rädslan och sviket. Att behöva fly sin adress, inte riktigt veta var man hör hemma, det kommer ifatt en ibland. Det är fortfarande dubbla känslor där. Visar mig gärna och säger till alla, så här ser en våldtagen ut, varken bättre eller sämre. Jag vill visa att man inte ska skämmas eller känna skuld. Därför jag går ut med namn och bild i media och i blogg. Inte för att jag som person ska synas....utan det jag står för.

Ibland vill jag bara släppa allt, säga att jag bor där och där, inte behöva dölja mina barns söta ansikten i bloggen, inte behöva tänka vad jag kan skriva. Hatar detta skyddade liv men det är en nödvändighet just nu känner jag. Trots det är jag stark, vet att allt går åt rätt håll och jag bryr mig om och gör det JAG vill.

Nu fortsätter jobbet med novahuset, sedan en väl förtjänt glass i solen med lilla E innan vi hämtar A efter hennes friidrottsdag:) Love u kids, ni får mamma att vara kvar på jorden och kunna njuta av vardagssakerna.

Har hört många gånger att människor i min närhet är stolta över mig. Det är alltid svårt att vara stolt och älska sig själv,kommer dit mer och mer. Så gör ett försök, jag är stolt över mig själv, jag gör ett jäkla bra jobb:) Inte så svårt....jag kan nog ge mig beröm trots allt. Men utan er i min närhet hade jag ALDRIG kommit hit, TACK!

Ska koppla av med Sarah D F, älskar hennes låtar. Så klockrena, I moving on.....

Kram på er

1 kommentar:

Elisabeth sa...

Hihi... så kul :-) Tänker på dig vännen! Du är värd detta! Älskar ockxå SDF låtar. Hennes skiva går non stop i bilen. Lycka till nu med allt. Kram

 
Blogg listad på Bloggtoppen.se