Det är mycket nu, ligger och vrider mig om kvällarna och tänker, grubblar och får ideer. Då har jag gått en dag och planerat och jobbat redan. Det verkar som de bästa tankarna och ideerna kommer kvälls/nattetid. Måste ha ett block intill sängen....
Nu planerar vi nya lokaler, nya projekt och ska på mycket utbildningar. Idag är jag taggad.
Läste nyss tre rapporter ang unga som säljer sex. Mycket intressant och viktigt. Ska fortsätta mina ideer och samverkan i de olika projekten.
Ni kanske som mig har läst om den unga tjejen (17 år) som blev mördad av en man som utgav sig för att vara fotograf. Det tog mig tillbaka till förr, till livet med "han".
Vi träffades ungefär på det viset och det blev för mig ännu värre skuld, jag fick skylla mig själv. Jag hade jobbat som värdinna och fotat lite och det var något han fortsatte göra med mig/mot mig.....mot min vilja. Det blev inte längre fina bilder utan mer naket och "porrigt". Han fotade/filmade även när mig under övergreppen. Även fler gjorde det. Det gör mig äcklad att ligga i någons skåp. Kan ju hoppas de slängt de när de förhoppningsvis sett "han" i tidningar och tv.
Det var också något han fortsatte med, han skulle starta modellagentur. Jag och hans två vänner var då helt förblindade av honom, trodde allt han sa och allt lät så bra. Men i själva verket blev det aldrig bra och antagligen ville han ha kontakt med dessa tjejer för andra saker.
Det slutade illa för en del men vi överlevde. Vi blev inte mördade som denna unga Johanna, läs här.
Så tragiskt, så hemskt.
Jag tänker tillbaka och antar att jag kanske inte varit här om inte kvinnan den dagen anmälde honom, om det inte kom i media, om jag aldrig anmälde. Om jag aldrig lämnade honom....
Så glad att jag är här:)
Nu finns det många o kämpa för så nu ska jag jobba vidare.
Kram på er fina därute
onsdag 1 september 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag håller med dig om att många av de bästa tankarna och idéerna kommer på kvälls eller nattetid, i alla fall gör det de för mig, och det är då jag är för det mesta som tröttast.
Jag är glad att du överlevde "honom" att du klrade av att lämna "honom", oerhört starkt av dig, starkt av dig att du har kommit så långt som du har gjort. Önskar jag hade det som du en man som lever med en och verkligen förstår och vill ägna sig åt familjen på sin lediga tid, som tar ut barnen för att simma exempelvis. Mitt liv blev aldrig som jag hade tänkt mig.
Det kommer,du är värd det bästa finaste du. Behåll hoppet
Kram
Skicka en kommentar