Ibland måste man våga lita på människor, trots svårigheter.... Jag brukar "dömma" människor (när det gäller tillit) rätt fort, ibland har jag rätt ibland fel. Men brukar vara bra på att känna av, min magkänsla brukar vara rätt.
När någon sviker en gör det ont, särskilt om det är någon man litat på, anförtrott sig till.
Jag tror det viktigaste är att lyssna och lita på sig sälv. Känna vad vill jag, vad behöver jag. Att sedan följa den känslan kan vara svårt, men man kommer känna sig starkare som följer sina egna känslor. Att inte lyssna alltför mycket på andra, vilket ibland kan behövas med.
Innerst inne tror jag vi alla vet vad vi vill och känner, ingen annan kan säga det till oss. De vet inte. Deras jobb ska vara att stötta just i det skede man är i då. Att ödsla tid på människor som tar mer än ger kan vara farligt, särskilt mitt uppe i en kris. Det tar kraft man ej har. Kraft man behöver för att orka.
Har många gånger hört "man måste våga för att vinna", så sant. Ibland måste man kasta sig ut i tomma intet, lita på någon, ge en del av sig själv till någon. De kan hjälpa oss på rätt spår men i slutändan är det ändå vi som måste ta steget till ett bättre liv, vi måste ta ansvar för vad vi gör idag. Det kan smärta och ta emot men tror att man kommer starkare ur det....det gjorde jag. Jag vägrade se mig själv som ett offer, lägga mig ner och ge upp. Det vore inte rättvist. Jag är värd mer och jag tänker vinna denna kamp....
För att komma dit, till orke och förståndlandet behövde jag stöd. Idag är jag evigt tacksam mot dem som fanns där. Min seger kom när jag förändrade mitt tankesätt, det blev min räddning.
"Gud ge mig
sinnesro att acceptera
det jag inte kan förändra
mod att förändra
det jag kan
och förstånd att inse skilnaden"
Kram
onsdag 3 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ja Paulina - du skriver rakt in i hjärtat hos mig. Man måste våga släppa in, men det är så otroligt svårt. Kämpar.
Kram L
Tack så jätte mycket för dina fina kommentarer.. De värmde otroligt mycket..
Jätteglad att du "hittade" mig, är otroligt skönt att följa någon annan som varit utsatt, jag känner mig mindre "konstig" och mindre ensam..
kram
Skicka en kommentar