onsdag 4 augusti 2010

Detaljer

Just nu går jag igenom mitt liv, min historia i detalj. För jobbet och olika projekt.
Det smärtar inte olidligt utan att jag kan skriva om det. Det lättar istället lite för varje gång. Och för varje gång jag berättar om detta känner jag mig tryggare och får ut något av det istället för att stänga av och bara göra det.
Jag gör det självklart för andra men även för mig själv. Hade aldrig gjort det om jag var tvungen att stänga av känslor och händelser, om det var för tungt eller jobbigt. Jag hade inte då varit redo.
I mina detaljer kan jag känna dofter, känna smärta och andra känslor. Rädslan kan äta upp mig i minnet men jag kan då förflytta mig till nuet. Smutsen kan jag i dag tvätta bort, få den och hamna hos honom och männen där den hör hemma. Smutsen lämnar mig nu. Jag kan se saker framför mig som en film, som nu. Jag kommer ihåg.
Detaljerna kan hjälpa mig idag. Ibland måste jag se tillbaka för att kunna hjälpa och förstå andra. Ibland även mig själv.
Jag är säker på att man inte själv behöver varit utsatt för att förstå andra men jag tror att det i många fall kan hjälpa.
Sen kan man aldrig förstå en människa helt och fullt ut, vi är alla olika.

Detaljer kan vara jobbiga men det finns många detaljer i dåtid, nutid och framtid som värmer mig. De detaljer är viktiga, de är något jag inte vill leva utan.
Nyss la ja lillan, låg och höll hennes lilla hand, hörde hennes små andetag bli djupare o djupare tills hon somnade. Jag tittade på henne, log och kände värmen i bröstet, i hela mig. Kunde inte gå....låg kvar och njöt. En sån ro hon hade, den smittade. Att varje kväll få uppleva detta är värt kampen och den betyder mycket för min framtid. Den ger mig allt jag behöver.

Ron smittade även till stora flicka som nu läser. Med stolt blick ser jag henne, hon läser "Glad att vara jag" och "Visst får du gråta" böckerna, underbara böcker för barn som vi alla borde läsa. Om självkänsla, om att vi alla är unika och värdefulla.
Det är svårt att säga oss själva, det är också ofta svårt att ta emot när andra säger något bra till en....om väl självkänslan en gång gått vilse eller blivit överkörd. Det tror jag många kämpar med.
När jag gick i grupp fick vi i uppgift att skriva något bra om oss själva, något vi var nöjda med och något vi gjort bra under dagen....VARJE DAG! Herregud va svårt det var. Ärligt kan jag säga att vi var många som fuskade, det fick bokstvligt dra något ur oss. Vi var ju inget bra, hade inga fina egenskaper. Även om vi såg de fina egenskaperna hos andra såg vi inte dem i oss själva. De var väl gömda. Men ju mer vi pratade om det ju lättare blev det, och det kändes bra.
Vi borde alla ställa oss framför spegeln och säga till oss själva. - Jag duger som jag är.
Svårt men betydelsefullt. Vi är alla bra på något och vi är alla vackra och unika!
Det är viktiga detaljer som för oss framåt.

Försök redan nu ikväll, för det är du värd

Varför är det så svårt
att tro att man är bra?
Att känna att just jag
är den jag helst vill va

Någon annans kvaliteer
är sådant man bara vet
Men uppskattning från andra
tas emot med tveksamhet

Tänk om vi bara kunde
byta plats ett litet tag
O genom andras ögon
se oss själva för en dag

Då skulle du få veta
det du inte tror på nu
Att det är helt fantastiskt
att det finns någon som DU

Kram Paulina

1 kommentar:

A. Johansson sa...

Du har så sant så, vi är alla unika, vackra och helt underbara på vårt alldeles egna sätt. Det är bara så svårt att ta emot när någon ger oss det vi själva inte ser, de där positiva och vackra orden! Men oj vad det värmer i ens inre att höra, även om man är tveksam och tror inte alls på det så värmer det och alla behöver vi höra det!

Fina ord som vanligt från underbara dig!

Kramar, ljus och styrka

 
Blogg listad på Bloggtoppen.se