Att sätta sig själv i övergreppssituationer

Ibland när jag tänker på de gånger jag utsattes för hemska våldtäkter med honom eller flera inblandade kommer andra tankar och minnen upp. Från tiden efter främst.
Tänk så många gånger jag efteråt skadat mig själv med sex, haft sex för att bli omtyckt eller för att det var det jag trodde de ville ha. I mina ögon då var det inga övergrepp men inom mig känns det som jag våldtog mig själv...jag var ett tomt skal med en kropp man använde till en sak.
Jag mådde bra för en stund för att senare förstå att det gjorde ont i hela mig, mest i själen.
Några gånger spelade jag nog bra, att jag ville men nu i efterhand ser jag även de gånger som inte borde hänt. Då de borde sett att jag inte ville eller borde de förstå att an inte tjatar sig till sex....jag vet att man lätt kan å med på saker man inte vill. För man just då är så liten, svag och värdelös.
Allt man vill ha är närhet, att någon ser en och gillar en.
Det kan också röra sig om att känna att man har kontroll, att man återfår kontrollen från ett tidigare övergrepp.

Jag möter många med detta problem, många som gått över till ett sexmissbruk. Många skulle nog säga, men stanna hemma då, gå inte dit. Men det är inte lätt. När man väl är så nedtryckt....så liten....så svag.....gör man det man behöver för stunden.
Likt en alkolist, narkoman eller rökare behöver man sin kick, sin livlina. Många använder sex som självskadebeteende istället för att skära sig, stoppa fingrrna i halsen eller liknande. Ångesten måste ut...

Jag önskar politiker och andra viktiga personer tar detta på allvar. Det är ett stort o viktigt problem. Man ska inte behövas slussas runt överallt, man ska inte heller behöva möta oförståelse och okunskap. Deras liv kan hänga på en skör tråd.....det är viktigt att vi alla gör mer!
Har precis mailat beslutsfattare och politiker.....jag jagar er:)

Ta hand om er alla därute och försök se hoppet!

Kram Paulina
Novahuset