Slit....

Det har varit tyst från mig några dagar nu. Har varit sååå mycket. Vi jobbar med olika föreläsningar för ungdomar, personal samt föräldrar. Mycket att stå i. Samt att man har barnen och hemmet också...samt mig själv. Ni ser, jag kom sist:) Var inte medvetet eller betydde något men om jag tänker på det vet jag att det är så. Är väldigt bra på att sätta andra före mig. Men börjar bli bättre på det, tar inte vad som och står upp för mig själv. Jag unnar mig det jag vill för jag vet att jag behöver en stund själv eller göra något jag gillar och som ger avkoppling ibland.
Men sen gillar jag att ge och det kommer jag aldrig sluta göra!

Idag är det dags för nya volontärer att gå utbildning. Det är alltid lika kul att möta nya engagerade människor som brinner för detsamma som mig. Det ger också extra energi och ny kraft.
Det är lustigt, det känns som nu när jag är avlönad på Novahuset kommer allt slit ifatt mig. De två åren utan inkomst liksom visar sin stress nu istället. Tror jag slappnar av lite och därför blir trött. Ett delmål i hamn iaf:)
Så glad att vi nu kan hjälpa och nå ut till ännu fler. Även jätte glad för de jag har runt mig i jobbet. De volontärtjejer som gör så mycket. Tack för att ni finns! Ni är så betydelsefulla!

Det är ni med därute. Hoppas ni får en fin kväll.

Styrkekramar Paulina