lördag 26 februari 2011

Rikskrim och Patrik, mina veckans hjältar!

Tack för alla som velat rösta på oss, länken funkar nog inte mer då sista dagen för röstning varit.

Just nu sitter jag och summerar veckan. Den har varit tuff, frustrerande men även otroligt givande och lyckad.
Jag har kontakt med en ung tjej, en toppen tjej som i veckan hade modet att träffa en polis och en samordnare i dessa frågor kring koppleri och övergrepp. Vi fanns hela tiden med.
Det började med att soc i hennes stad brustit totalt i deras roll. Inte deras ansvar, kan inte göra något samtidigt som de missuppfattat allt och lagt ansvaret på denna tjej. Istället för att se att hon utsätts för övergrepp, är hotad, och en fara för sig själv väljer de att se att hon har ett sexmissbruk.
Detta är sjukt....blir man våldtagen, börjar träffa män som någon form av självskadebeteende är det ett fall för???Inte soc iaf tydligen.
Hon väljer inte att bli utnyttjad hon väljer inte att sälja sig. Denna okunskap är skrämmande. Jag är otroligt stolt o glad över att hon anförtrott sig till oss så hon inte är ensam i detta men tänk hur många man missar? Fel frågor, fel kunskap....det straffar offrena och så får det inte vara.

Eftersom jag fått en underbar kontakt i Patrik som bara jobbar med detta kontaktade jag honom och han och "kollegan" från rikskrim kommer till oss. De tar detta på allvar, de ser tjejen som det viktigaste, de gör något.
Är oerhört stolt och glad att de finns, dessa underbara män som kämpar för de utsatta och tar sig tid. Tror det är viktigt att ses utan måsten och skapa ett förtroende som det blev här. Annars brukar det låta, du måste anmäla du måste det och det. Nu såg de bara till hennes bästa och hon fick val och möjligheter till egna önskningar! Underbart!
Mest stolt är jag över denna tjej som väljer sig själv och livet och kämpar. Jag hoppas detta ska få ett slut och att hon får det hon förtjänar. Det är hon värd.
Vi finns här hela vägen! Det kommer inte alltid kännas såhär!

Sluta aldrig hoppas
sluta aldrig be
sluta aldrig önska,
under kan ju ske
Lite bilder som får mig tänka på hoppet
I slutet av tunneln finns ljuset
Det gäller att ta ett steg i taget

Ofta en krokig väg till och mot lyckan
Efter mörker kommer sol...den finns nära

Jag vet hur viktigt det är med kämpar omkring sig, man orkar inte kämpa själv. Är glad att jag idag är den som kämpar för andra efter att ha kämpat för mig själv så länge...Och se, jag lever, jag är lycklig. Det går. Jag vet att vi kan klara det, tillsammans!
Kram Paulina

3 kommentarer:

J sa...

Snälla rara Paulina , tack<3. Som du sa tidigare i veckan till mig det är okej att du gråter och vet du ?. Det är de jag gör i just detta ögonblick men det är inte samma tårar som i veckan utan det är glädjetårar !. Efter allt novahuset(msn-jouren) hjälpt mig med , men framförallt du och camilla, hade aldrig klarat de utan er!.
Tusen Tack verkligen :)!.

Många kramar från mig J.

Paulina sa...

J nu sitter jag med med tårar, tack för dina ord. Så glad att du kan få stöd genom oss. Vi finns hela vägen o släpper dig inte.
Du fixar detta och du är värdefull!

Styrkekramar

Paulina sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
 
Blogg listad på Bloggtoppen.se