söndag 31 juli 2011

Styrkan från andra

Många gånger...vet jag själv att andra får bära ens hopp och se styrkan i allt. Det är något jag tycker är viktigt på Novahuset, att vara någons hopp och styrka för en stund. Och få dem att åter känna detta hopp och att de är viktiga.
Vi har många kontakter på msn och mailjouren men även många stödsamtal. Något som jag vet är att man ofta behöver någons stöd i polisförhör, i rättegång eller i andra kontakter. Många gånger är vi med hos soc, hos läkare mfl för att ge trygghet. Det är ofta skönt att någon vet och någon förstår, för man vet aldrig vem man ska möta.
I många kontakter blir man som "kontaktperson" frustrerad över deras okunskap och klumpiga kommentarer. Då kan man protestera eller fråga hur de menar. Det känner jag att jag hade önskat när jag sökt hjälp, någon som kämpa för mig när jag inte orka själv.
Idag känns det skönt att vara det stödet jag hade behövt.

Just nu har jag laddat om efter att ha laddat ur. Helgen har minst sagt varit tuff. En jag bryr mig väldigt mycket om kämpade mellan liv ch död och jag var maktlös. Hon lever nu och jag är så tacksam.
Till dig L, jag blir aldrig arg på dig.....jag finns här och vi kämpar på! Du är viktig och värdefull fina du!
Det blir en långpromenad nu, rensa tankar och andas in hemma doften igen. Semester tre veckor har varit underbar. Mest har jag njutit av tiden med barnen och lugnet men en och annan tanke om det som var har uppkommit. Det känns så långt borta men ändå nära. Svårt att verkligen förstå vad jag varit med om ibland. Vad de utsatt mig för.
Och många tankar har jag till er, som liksom jag också varit eller är med om hemska övergrepp. Vi är inte ensamma och tillsammans klarar vi allt!
Glöm inte hur viktiga ni är och har ni ingen att prata med? Kontakta oss om ni vill, ni kan vara anonyma.
Ta hand om er!

Ikväll har jag jouren, det var länge sen nu. I fall du vill ses vi där!

Kram Paulina


3 kommentarer:

attflygautanvingar sa...

Glöm inte bort hur viktig och värdefull du är =) kram

Trollgumman sa...

Jag tänkte idag på hur mycket svårt i mitt liv har varit orsakade av de övergrepp jag utsattes för som barn. Men även som gift - av min man. De sistnämnda skulle inte ha kunnat hända om jag hade haft en bra självkänsla - en känsla av att jag var värd något över huvud taget.

Idag, då jag är 67 år, har jag mycket smärtor i kroppen. Och även psykisk smärta, som gör sig påmind varje dag.

Om dessa pedofiler kunde tänka vilket livslångt lidande de åsamkar sina offer! Tänk om... Kanske skulle några av dem avstå?

Paulina sa...

Tack:)

Ja den självkänslan fanns nog hos mig med någonstans....hade lite styrka kvar o hittade den.
De har gett oss mycket ont, nu får vi ge oss allt det vi förtjänar. Lycka o ro! Och kämpa för det, det är vi värda
Kram

 
Blogg listad på Bloggtoppen.se