To much

Livet är en riktig berg o dalbana, ena dagen är man på toppen och andra dagen går det fort nedför. Jag mår inte dåligt psykiskt pga minnen men just nu är det sjukt mycket med barn, jobb och privat och det sätter igång känslor och tankar. Stressen gör en uppmärksam på de små sakerna man annars kan trampa sönder och bekämpa.
Samtidigt älskar jag mitt jobb, idag och igår var det föreläsningar på skolor. I morgon blir det mer av det. På eftermiddagen är det dags att ta sig fram i snökaoset och föreläsa om min historia.
Dagen har eggat mig och gett mig kraft, det är så otroligt roligt och givande att träffa ungdomar och diskutera dessa frågor.
Jag önskar fler diskuterade dessa frågor, för det är viktiga saker.

Igår ringde de från ett fängelse i Härnösand dit HAN är förflyttad nu, från Salberga. 4 år kvar nu bara....det går fort. Tänk att alla dessa år sprungit iväg. Domen på 14 år verkar idag inte vara något när tiden är så knapp nu.
Det väcker mycket känslor inom mig....tankarna spinner på. Å andra sidan vill jag inte ge en sekund åt honom. Det är han inte värd!

Nu mitt i allt kaos är fokus barn, hundvalp, jobb och familj. Och mig själv....får jag inte glömma mitt i allt. Ska försöka vila och stressa av...
Nu Novahuset jour.
Sköt om er fina människor därute!

Kram P