Mer om detta i utbildningar

Nu morgon med nya utmaningar. Små som stora. Försöker få Spike någolunda van vid att gå ute, men vill bara vara i famnen. Lätt att få rumsren då. Samtidigt som han likt en bebis väcker mig med sitt gnyande på natten och vill ligga bredvid. Men han är ju bara 8 veckor, än får han hållas lite men sen hårdträning med den lille.

Igår kväll föreläste jag för psykologstudenter. Det var givande både för dem och mig (verkar de som de tyckte). Blir helt slut i huvudet av att tänka på att deras utbildning inte inkluderar detta ämne, skit DÅLIGT rent ut sagt. Det är ju dem många gånger som möter utsatta och det är så viktigt och veta och känna till "problemet". Hur ska vi annars kunna hjälpa fler? Något för politiker och skolan att ta tag i. Borde vara prioriterat. Ska ligga på:)

Jag tycker det borde ingå i fler utbildningar, de som kan komma i kontakt med utsatta. Som i england, där har de ett centra som jobbar med detta. Borde väl vara något, eller?
Nu görs alldeles för lite, det kan vi vara överrrens om iaf tror jag.....

Jag vet hur mycket första mötet, intrycket och bemötandet betyder. Det lilla som betyder så mycket. Man behöver inte kunna allt men känner man att den mitt emot vill lära sig och vill hjälpa känns det. Det skapar förtroende.
Samtidigt är det viktigt att förstå hur många som är utsatta, hur "vanligt" det är. En sån sak är bra att förmedla. För man känner sig så ensam om just detta, som man själv är den enda i världen som utsatts. Man känner sig dum, lättlurad och värdelös.
Även om man inte önskar andra illa är det ändå "skönt" att höra att man inte är ensam.
Ska formulera ett mail nu och skicka iväg, sedan blir det mer Nova jobb samtidigt som jag ler åt en Spike som jagar sin svans.

I morgon åker barnen till "landet" med min mor och far, vad de längtar. Blir lite lov för dem iaf, mina skruttisar.

Kram