Long time...

Det var länge sedan jag skrev nu. Ute är det nu mörkt och kallt. Vintern är på ingång....tråkigt när det blir mörkare men mysigt med tända ljus och brasa. Det blir många myskvällar med ljus och en filt när de älskade barnen lagt sig.
Vi kör för fullt vårt projekt om unga sex och internet inom Novahuset vilket är jätte intressant och roligt. Lite nya grejer på gång och som vanligt mycket ideer i lilla huvudet.

Det var länge sedan de mörka orubbliga drömmarna smög sig på mig, verkar inte längre vara ett lätt byte för den smygande attackerande drömmen. Drömde härom natten att "han" var snäll, som han var en gång när han var på rymmen och sökte upp mig. Det lugnet jag kände då har jag aldrig uppfattat och känt innan. Jag kände inte heller denna rädsla som jag kände varje gång annars. Det känns lustigt att drömma drömmar som inte stämmer med verkligheten, att känna en godhet av en som jag uppfattar som nästan helt igenom ond. Det är märkligt, dessa drömmar och vad de gör med tankar och känslor.

Jag har föreläst en del, för kyrkan, för personal mfl. Tankar väcks om både då nu och framtiden kan jag tro. Jag vet redan att kraften att hata tänker jag aldrig ge honom. Det tär mer på mig än ger.
Jag önskar så att människor kunde ändra sig, att människor var goda. De flesta är ju faktiskt bra om man ska tänka efter...önskar bara fler kunde ändras. Tänker mycket på alla som finns därute som mobbas, överfalls och lever i skräck eller sorg. Det är mycket man önskar.... mycket man vill göra.

Nu middag sen en mysig lässtund med min älskade döttrar.

Kram på er fina