Förbannad och ledsen på samma gång

Sitter nu med så många handlingar jag vill göra, sitter med så mycket agg mot vården som inte finns på många ställen. Sitter med sorg i hjärtat, för så många söker hjälp och får den inte.....och därför är det lika många som struntar i att söka hjälp för de vet sanningen.
Blir arg, ledsen....är inte förvånad längre då jag har varit med för länge för att bli det men samtidigt vill jag hoppas och tro att det blir bättre.

Men varje dag mailar unga om psykvården och soc som inte gör något, eller gör fel och ger de mer skuld och skam än de hade innan. Vissa blir inte trodda.
Jag skräms och skäms över samhället.
Vi på Novahuset möter de som inga myndigheter gör något av, de hjälper dem inte. Och det sjuka är att det är deras ansvar. Vi ska inte göra det, men vi gör det. Vi kan många gånger mer än dem, skrämmande även det.

Vet själv hur stort steg det är att söka kontakt, man går som en nedbruten själ och önskar någon såg en, brydde sig och fick en att må bättre. Vet hur många som vek undan och inte frågade de svåra frågorna. Men det är det vi är till för, att våga fråga och att finnas kvar.
Vi måste lyssna, vi måste tro det vi hör.....vad finns vi till för annars?

Alltför många söker idag kontakt med vården och går därifrån mer trasiga än innan. Ingen agerar, som om deras liv inte är viktiga.
Precis så kände L. Att de inte brydde sig ändå och tyvärr är jag tvungen att hålla med. Hur kan man annars ta det?
När ingen frågar, de vet att man mår dåligt men släpps ut i regnet igen för att klara sig själv.

Blir så arg att det finns så många som känner sig svikna av vården, något måste göras och idag tänker jag maila och fixa lite för här tänker jag inte sitta och acceptera att unga idag inte får den hjälp de behöver och är värda. Dags att utnyttja kontakter.

Önskar att ni som är på botten ändå kan se ett litet ljus. Jag såg en svag låga och det räckte. Ett steg i taget mot det och jag lovar att ni kan få det bra igen.
Gör det ni gillar, umgås med de ni får något av och prata med någon. Det behöver vi alla.
Ni är värdefulla

Kram P