Våga ta steget
Ibland så känns det som
om livet helt står still
Och just det man är i
är inte det man vill
Man känner sig så svag
så vilsen och så feg
Så känns det till den dag
man vågar ta ett steg
Då öppnas nya vägar
och man får perpektiv
Och plötsligt kan man se
hur man vill ha sitt liv
Och när man blickar bakåt
när man fått distans
så ser man att det svåra
var källan till en chans
Känner så väl igen mig nu...när jag tänker på hur omöjligt allt kändes en gång. Hur skulle allt kunna få ett slut? Hur skulle jag orka.
Nu är jag glad och stolt över att jag vågade ta steget,öppna mig för någon och börja leva igen.
Ni alla därute, ni är värda detta!
Detta är till er. Jag vet att ni klarar allt ni vill
Kram Paulina
torsdag 24 mars 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
hej vännen
så lite fick du inte pengar av länsstyrelsen.Du kan gå till kommunen med att få pengar ang det du ska ha.För de får ju av regeringen.Gör det du.Du är duktig,du de ska börja med fotboja hörde jag om de närmar sig ens boende så det sa Beatric Ask det skulle komma nu i oktober.kram på dig mariech kerstin
Nej kommunen sabbade det bidraget o bett om ursäkt....
Kommunerna prioriterar inte alltid detta. Men kämpar vidare. Får så lite bidrag från dem så pinsamt.
De måste ta sitt ansvar!
Kram
Skicka en kommentar